En roman!
För mer än fem år sedan tog Cristina Tscherning kontakt med mig och frågade om jag ville skriva om hennes liv. Hon har pratat, jag har antecknat och skrivit. Och ingen är mer förvånad än jag. Det bidde en roman. ”Cristina, din vilja bor i skogen” kommer ut den 12 oktober 2021. På The Book Affair.
Här är en längre version av mitt debutantporträtt på Boktugg.se.
”Men det ligger ju alldeles i närheten. Kom, vi åker dit”.
Cristina är blek och sammanbiten. Blotta det faktum att vi sitter utanför kyrkan i Bogota där hennes födelseattest förfalskades river upp såret. Att jag nu vill dra med henne till klostret och barnhemmet där hon föddes är något hon länge önskat, men det får också hennes känslor av övergivenhet att välla över.
Vi reser i hennes fotspår, från Stockholm till Panama City och Bogotá i Colombia. Hon berättar, jag spelar in, skriver ut och skriver ned. Hon har ett stort behov av ett vittne, som tror på att allt det otäcka som hon plötsligt minns i vuxen ålder verkligen har hänt.
Sedan hon lämnar mig i en bungalow på en sandstrand vid den karibiska kusten där jag skriver de första kapitlen på det som vi då tror ska bli en biografi och ett självhjälpsverktyg om vår inre kraft till läkning.
Det är en sann berättelse som är långt mer svidande svindlande än man skulle kunna fantisera ihop. Det har inte varit ett lätt liv. Cristina har sprungit rasande fort, byggt sig en borg för att stänga ute de mörka skuggor som hennes förflutna kastar. Men när hon bränner ut sig börjar hon ifrågasätta sin hetsjakt och vid 40 års ålder lyckas hon få sin mamma att berätta vem hennes pappa är. Och plötsligt kräver hennes minnen att få komma till ytan.
Några år senare är boken klar i ett första utkast. Men ett bokförlag som får läsa återkommer med ett oväntat besked.
”Det här är ett bra råmanus till en roman”.
Min värld kastas om. Jag är journalist och fackboksförfattare till två böcker inom positiv psykologi. En roman?
Friheten är lockande. Men var går gränsen mellan verklighet och fiktion? Ja, överallt, i varje mening jag inte har kunnat lyssna på, i varje person som inte längre finns i livet, i varje plats jag inte besökt. Men också på de platser jag besökt och de människor jag mött.
Jag bestämde mig för att anta utmaningen. Jag har broderat ut, fyllt på med kött och blod men samtidigt varit sanningen trogen. Det är det roligaste och det svåraste jag gjort.